Känns lite vemodigt att låta Sockertoppan gå i graven. Eller, pensionera sig kanske rättare sagt, för bloggen får ligga kvar ett tag. Många hamnar här efter att ha sökt efter skelningsoperation och detox mm kan jag se, så det känns som ett bra beslut.

Välkommen att hälsa på mig på bloggen som ännu inte har något egentligt namn, men adressen är: http://avulrika.wordpress.com/

Jätteroligt absolut, och det är en ära att bli bjuden givetvis, men jag vill inte sitta av ännu ett bröllop i alldeles för varma kläder, (för fin klänning, med korta- eller utan ärmar, det har jag bara inte på mig när jag har plus-kilon, hur varmt det än är ute och hur fin fest det än är).
Och mingla och prata med folk som en utåtriktad och självsäker (och normal) kvinna det funkar bara inte om man är mig och har överflödskilon. Jag lider mig igenom alla tillställningar jag går på när jag inte är smal, särskilt de på vår-sommar-höst när det är för varmt att gömma mig i stora, tjocka fleecetröjor och liknande.

Fanken fanken fanken.
Fanken också.

Lite Slim-Fast någon?

Kan ändå berätta att jag kämpar på med vikten. Gick upp lite till efter jag skrev förra inlägget. Som mest visade vågen 72,4 vilket är det mesta jag någonsin vägt. Innan var rekordet 72 och det var från 1998, vilket man kan se här.
Nu gäller det väl att försöka förlåta sig själv för att man ställt till det så här och rätta till det. Fast det är inte lätt… 70,8 visade vågen i morse. Jättebra, visst, men som jag har fått kämpa i två veckor för att tappa de hektona… Det går inte lika lätt som när jag var yngre.

På jobbet är det hemskt just nu. Med stress och övertid. Vi går en utbildning på jobbet nu som det ska skrivas prov på om en dryg vecka. Den är inte lätt, snarare halvt omöjlig att ens börja förstå, och inte särskilt intressant heller så det är riktigt tungt. Jag pluggar före jobbet och efter jobbet nästan varje dag och har dessutom varit tvungen att jobba över flera av dessa dagar med mitt vanliga jobb. Energin att träna utöver detta har varit rätt låg kan jag säga, men det har åtminstone blivit två poweryogapass i veckan, 75 minuter + 80 minuter. 

Det enda positiva är att jag inte hunnit äta så mycket. Vilket å andra sidan inte alls är bra naturligtvis eftersom det då lätt blir fel mat när man väl äter istället. Fast vissa dagar har jag ändå vägrat äta onyttiga saker vilket fått till följd att det ibland gått så mycket som 20 timmar mellan det att jag ätit något, bara druckit vatten.

Så jaa.. nää ni hör ju själva vilken bra inspirationskälla jag är just nu…

Kram på er i alla fall förstås!

Snart är det 2010. När 2009 inleddes så startade jag ”Nystart 2009″ eller något liknande. Jag vägde då 69 kilo, på nyårsdagen eller om det var den andra januari. Målet var att gå ner i vikt. Förstås.
I maj hade jag gått ner till strax över 63 kilo, 63,2 tror jag var lägsta-notering.
Nu ligger vikten på 71-någonting…
Så nystarter är ingenting jag direkt rekommenderar…

Snart är vi som sagt i år 2010. Jag kommer inte att köra någon ”Nystart 2010″. Men självklart hoppas jag bli smal och på att få ordning på mitt ätande och tränande. Igen. Tränandet har jag i och för sig kommit igång litegrann med sen några månader tillbaka, men ätandet… det är rätt illa faktiskt…

Några nyårslöften som har med mat och träning att göra, det kommer jag alltså inte att sätta upp. Vad jag gör – hur jag gör – och om jag kommer att skriva om det här – det vet jag inte än. Det visar sig.

Jag ser att jag har ett gäng läsare här dagligen. Fortfarande, fastän jag inte uppdaterat på länge. Tack snälla ni och tack för alla snälla, peppande kommentarer genom åren! Nu låter detta som att jag kommer att sluta blogga men så kanske det inte alls blir, jag vet bara inte just nu… och nu ska jag fortsätta dricka ur min 33 cl Coca Cola-burk… den tredje idag… Det säger väl en del om hur jag lever just nu??

Innan jag cirkeltränade första gången trodde jag någonstans i min skalle att det bara var för de som inte vågar köra med hantlar å skivstänger och andra tuffa grejer. Så är det inte alls. Ibland är det roligt att ha fel.

Så, det är ju bra. Att jag tränar litegrann igen.
Men kosten däremot går det inte alls särskilt bra med. Vilket hör ihop med vikten. Och den var i morse den högsta på 10 år.

Usch, tvi och blä. Jag vill inte vara så här stor. Igen.

70 kilo i morse. Mer än vid årets start för då var det 69. I maj var jag nere på 63 ½ och så har jag förstört för mig själv igen. Varför?

Korkat är det.

Ska nog cirkelträna igen då och då framöver. Särskilt på lördagsmornar. Då kanske man håller sig i skinnet på fredagkvällarna och inte äter för onyttigt och dricker för många öl, om man har bokat in träningen redan.

Nyss hemkommen från gymet njuter jag nu av ett stort glas mjölk med müsli, och sällan har det smakat så gott!
För spinning är jobbigt. VÄLDIGT jobbigt. Särskilt när man knappt tränat nåt under de senaste månaderna…

Nu blir det en lång varm dusch, sen ska jag krypa till kojs, nöjd och belåten med mig själv och dagens träning!

Grattis storebror till ett bra sprunget maraton. Nu får du ladda inför Stockholms i juni 2010!

 Jag är säker på att det går att läsa mer om helgen på hans blogg så småningom.

Det var kul med en weekend i götet. Bodde på ett finfint hotell på Avenyn, åt gott på restaurang Parken, shoppade vid Frölunda Torg mm. Besökte Gränna och köpte polkagrisar på vägen hem. Ingen träning dock bortsett från att vi promenerade en hel del. Samtidigt satt vi ju 100 mil i bil så man kan säga att det jämnar ut sig…
 

Efter ca 2,2 mil såg han fortfarande rätt pigg ut tycker jag och han ropade också till oss att han inte alls var trött. Dock hörde jag en antydan till ironi i hans uttalande.