Under den senaste veckan har jag ätit ännu mer enligt ISO-metoden än jag brukar, om än inte helt och hållet utan det har slinkit ner saker som inte ingår där också.
ISO är en av de få dieter/metoder jag tycker både låter och känns vettiga. Viktväktarna är en annan. Detox kändes jättebra under den korta period jag testade det och den ska ju hållas just under en kort period.
Atkins, grapefruktmetoden och pulverdieter m.fl. är inte min grej alls däremot, jag tror inte de är bra för oss.
Det händer att jag tar en pulverdrink ibland, när tiden är knapp på jobbet t.ex. men att byta ut alla dagens mål mot pulver nää…
De gånger jag lyckats bäst med att gå ner i vikt och hålla vikten (gick exempelvis ner ca 15 kilo för några år sedan och höll sen en låg vikt i flera år) och samtidigt mått bra under tiden, är när jag ätit mycket mat men nyttig sådan och unnat mig saker då och då så att förändringen i levernet inte känts så hemsk. Hur kul är livet med enbart pulverdrinkar? Eller med enbart grapefruktar?
Jag har sedan långt tillbaka ätit både mycket och ofta av den kost som man bör äta enligt ISO-metoden, av den enkla anledningen att jag tycker mycket om de sakerna. Utan att ens veta vad ISO skulle komma att vara. Mitt problem är att jag också ätit skräp utöver det…
Med ISO behöver jag alltså inte ”tvinga” mig att äta nya saker som jag eventuellt inte skulle tycka om.
Hur mer ISO-fierad jag kommer att bli framöver vet jag inte. Som sagt, den metoden styr inte mitt liv. Men att det är nåt bra – det bara känner jag. I magen. I kroppen. I huvudet.
